Framsidan på Regionmuseet Kristianstads rapport från 2006 om den skånska livsmedelsindustrin.

Den skånska livsmedelsindustrin

Den skånska livsmedelsindustrin

Industrialiseringen i Skåne under 1800-talet är nära förknippad med jordbruket, inte minst en flora av förädlingsindustrier som brännerier, mejerier, stärkelsefabriker, sockerbruk, bryggerier, ångkvarnar, tobaksfabriker med flera. Det var små verksamheter med råvarunära lokalisering, vilka förde ut en spirande industrialism till hundratals platser på den skånska landsbygden. Nedslag som idag finns runt omkring oss i form av byggnader eller andra fysiska avtryck i landskapet, vilka minner oss om sin historia och berättar om en tid då de spelade en betydelsefull roll för människor och bygder. Spåren efter historien finns också hos dem som fortfarande bär minnen, erfarenheter och kunskaper om dessa verksamheter.
I den skånska industrihistorien har livsmedelsindustrin en särskild tyngd och är en självklar profil för länet men också betydelse i ett nationellt perspektiv. Förutsättningen för livsmedelsindustrins tidiga framväxt i Skåne, dess starka expansion och långa kontinuitet ligger i den goda åkerjorden. Skåne har länge varit landets dominerande jordbruksområde, något som har satt och alltjämt sätter sin prägel på det skånska landskapet. Livsmedelsindustrin utgör ett kulturarv som har relevans för många då livsmedel angår oss alla. Det påverkar vårt dagliga liv både till vardag som fest. Det är en bransch som sysselsatt och sysselsätter ett stort antal människor. Trots att livsmedelsindustrin har en så stark ställning i Skånes näringsliv är dess historia mycket litet uppmärksammad och saknar till stora delar både dokumentation och forskning. Livsmedelsindustrins historia är ett stort och komplext ämne med många ingångar, som råvara, produktion, konservering, förpackning, arbetsliv, arbetsmiljö, konsument och konsumtion. Perspektiv som genus, generation och etnicitet väcker intressanta frågor och problemställningar. Branschen är också knuten till urbanisering, ekonomi och politik. Denna bredd och mångfald ger förutsättningar för kulturmiljövården att kunna samverka med många olika parter; universitet/högskola, företag, arkivinstitutioner, kommuner, ideella föreningar och lokalforskare.

Texten är hämtad från förordet i rapporten som är länkad nedan

Regionmuseet Kristianstads rapport om den skånska livsmedelsindustrin

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Feel free to contribute!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *