De kulturarv som rör vårt nöjesliv och fritid.

Norra Grängesbergsgatan

/i , , /av

Norra Grängesbergsgatan

Som en del av projektet Skånes moderna kulturarv har en grupp deltagare på Malmö folkhögskolas Aktörprofil gjort en samtidsdokumentation av området kring Norra Grängesbergsgatan, NGBG. Det resulterade i en utställning och folder om området. Utställningen hölls i ett garage på Norra Grängesbergsgatan 10 i Stadex lokaler och hölls öppen under maj 2016.

I arbetet med dokumentationen av området har deltagarna själva valt fokusområden att dokumentera. Bland annat har deltagarna fördjupat sig i Street & Art, Stadsodling, Förenings- och Näringsliv, Religion, Kommun och Myndigheter samt kring Trygghet och Säkerhet i området. Deltagarna dokumenterade området genom att dels fotografera men också genom att intervjua olika personer verksamma i området på olika sätt.

Dokumentationen har även varit ett samarbetsprojekt mellan Malmö folkhögskola och Malmö museer och mycket av materialet har sparats i Malmö museers samlingar.

Läs foldern om NBGB, (PDF-fil, öppnas i ny flik)

Dokumentation från Norra Grängesbergsgatan Dokumentation från Norra Grängesbergsgatan Dokumentation från Norra Grängesbergsgatan Dokumentation från Norra Grängesbergsgatan Dokumentation från Norra Grängesbergsgatan Dokumentation från Norra Grängesbergsgatan Dokumentation från Norra Grängesbergsgatan Dokumentation från Norra Grängesbergsgatan Dokumentation från Norra Grängesbergsgatan Dokumentation från Norra Grängesbergsgatan Dokumentation från Norra Grängesbergsgatan

Inte som förr – hembygd i rörelse

/i , /av

Inte som förr – hembygd i rörelse

Boken ”Inte som förr – hembygd i rörelse” av Niklas Ingmarsson. Boken är ett resultat av ett årslångt dokumentationsarbete som Kulturen i Lund genomförde år 2000. Arbetet handlade om att dokumentera livet i byn Billinge i Eslövs kommun runt millenniumskiftet. Etnologen Niklas Ingmarsson genomförde arbetet med dokumentationen, som innefattade intervjuer med äldre billingebor, samt yngre som vuxit upp på platsen och stannat kvar, samt också nyinflyttade. Syftet var att med och ord och bild skildra en skånsk bys historia med fokus på efterkrigstiden. Av det insamlade materialet blev det en bok som gavs ut av Gidlunds Förlag.

Boken bland annat att låna på följande bibliotek:

Malmö Stadsbibliotek

Skåne nordost

Framsidan på Malmö museers byggnadsminnesutredning av Caltex bensinstation i Mörarp.

Caltex bensinstation i Mörarp

/i , /av

Caltex bensinstation i Mörarp

Caltex bensinstation i Mörarp byggdes på 1930-talet som en Texaco-mack. Den är välbevarad i sin funktionalistiska stil.

Malmö Museer gjorde 2013 en utredning inför en eventuell byggnadsminnesförklaring.

Malmö museets byggnadsminnesutredning av Caltex bensinstation Mörarp. (PDF-fil, öppnas i ny flik)

Framsidan till boken Förbisett – när vardagen glimrar till.

Förbisett – När vardagen glimrar till

/i , /av

Förbisett – När vardagen glimrar till

Mellan 2009 -2010 genomförde Kulturen i Lund i samarbete med Region Skåne ett projekt som gick under arbetsnamnet ”Vad som trots allt försvinner” och där också Malmö Museum och Regionmuseet Kristianstad ingick.  Inom detta projekt  genomförde Kulturen ett arbete som handlade om att uppmärksamma förbisedda och inte så varaktiga delar i kulturlandskapet. Etnologerna Niklas Ingmarsson och Robert Willim reste tillsammans med fotografen Martin Magntorn runt och ”dokumenterade” det vardagliga i Skåne, som vi tar så för givet att vi sällan reflekterar över det. Parkeringsplatser, motorvägslandskap, snötäckta fotbollsplaner, öde campingplatser på vintern, skuggor på väggar, gatuarbeten, översnöade studsmattor, rastplatser och mycket annat fångades på bild. Resultat av arbete blev boken ”Förbisett. När vardagen glimrar till”. I boken presenteras detta ”vardagslandskap” som sannolikt aldrig kommer att klassificeras som ”kulturarv” efter som det är så efemärt till sin karaktär.

Boken bland annat att låna på följande bibliotek:

Skåne nordost

Malmö bibliotek

Från kväsarting till emo – Ungdomskultur, stil, identitet i ett historiskt perspektiv

/i /av

Från kväsarting till emo
– Ungdomskultur, stil, identitet i ett historiskt perspektiv.

Redovisningen belyser ungas identitets-, stilskapande och tillhörighet i olika gruppgemenskaper, ”ungdomskulturer”, under 1900-talet. En gemensam nämnare är att unga från mitten av 1900-talet till idag försökt definiera sig själva och den eller de grupper de anser sig tillhöra genom konsumtion. Populärkulturen, mediesamhället och reklam tillhandahåller stoff och inspiration för unga att ”hitta sig själv.”  Stilskapande och tillhörighet i olika gruppgemenskaper kan förstås som ungas försök att hitta sin plats och hantera samhället de lever i.

De exempel som lyfts fram har den gemensamma nämnaren att alla har kopplingar till strömningar inom populärmusiken. Det handlar om swingpjattar, hiphopare, punkare, emo-kids mfl.  En tyngdpunkt ligger på beskrivningar av de olika gruppernas stilmarkörer, vad som förenar gruppen. En annan på varifrån inspirationen till identitetsskapandet hämtats. Materialet användes som underlag till utställningen Äntligen vuxen!? som Regionmuseet Kristianstad producerade.

 

Läs kartläggningen här (PDF-fil, öppnas i ny flik)

Bilden visa Ifö Sanitärs huvudkontor i Bromölla, en byggnad täckt med växtlighet. Framför huset finns ett torg med en fontän.

Drömvillor i Bromölla

/i , /av

Drömvillor i Bromölla

Syftet med undersökningen är framför allt att ge en bild av hur Bromölla såg ut 1968 och det följande decenniet. Den vill visa vilka drömmar informanterna hade och hur dessa drömmar förverkligades. Fokus är lagt på boendet och uppbyggnaden av deras villor. Samhället var starkt präglat av de tidigare rekordåren. Därefter kom vänstervågen 1968 med nya perspektiv. Påverkades Bromöllaborna av denna och i så fall hur?

Regionmuseet Kristianstads rapport – Drömvillor i Bromölla (PDF-fil, öppnas i ny flik)

 

Ulla Molins trädgård. Bilden visar en damm omgiven av plattsättning och planteringar.

Ulla Molins trädgård

/i , /av

Ulla Molins trädgård

Historisk bakgrund
Ulla Molin började som 18-åring utbilda sig till trädgårdslärarinna på Fredrika Bremerförbundets trädgårdsskola utanför Båstad. Hon praktiserade därefter på plantskola och arkitektkontor. År 1930 bodde hon i Stockholm, och upplevde personligen Stockholmsutställningen, där den svenska modernismen fick sitt genombrott. Hon gifte sig 1932 och familjelivet satte stopp för vidare utbildning, men hennes make KG Molin uppmuntrade henne att fortsätta skriva. Sin största insats som pionjär inom trädgårdsarkitekturen gjorde hon som skribent och författare, och som redaktör för tidskriften Hem i Sverige 1942 – 1966.
Ulla och KG Molin flyttade 1967 från Stockholm till Ingelsträde i Höganäs kommun. Ulla Molin hade då just lämnat tidskriften, som fått ett nytt namn och en ny orientering. Familjen startade samtidigt Gröna Gården i Helsingborg. Tanken var att tillhandahålla en ”idé-depå” och en plats där man kunde få tag i allt som kunde behövas för att skapa en egen trädgård, från möbler till redskap. Förutom en permanent utställning med uteplatser inbjöds olika arkitekter och journalister att göra utställningar. Man hade också samarbete med formgivare som Signe Persson-Melin, som gjorde krukor och fågelbad i keramik och eternit vilka visades och såldes på Gröna Gården. Ekonomiskt gick verksamheten tyvärr mindre bra och upphörde 1971. Ulla Molin fortsatte att skriva om trädgård, och under 1970-talet fick hon också flera uppdrag att anlägga trädgårdar, bland annat i Stockholm. År 1978 flyttade Ulla och KG Molin till Tallgatan i egnahemsområdet Månstorp, Höganäs. Här levde och verkade Ulla Molin tills hon avled 87 år gammal 1997.

Historisk bakgrund till trädgården ur Malmö Kulturmiljös rapport från 2008

Malmö Kulturmiljös rapport från 2008 omUlla Molins trädgård, Höganäs (PDF-fil, öppnas i ny flik)

Framsidan på Regionmuseet Kristianstads rapport

Sagabion i Höganäs

/i /av

Sagabion i Höganäs

Sagabio är namnet på den biograf som är inrymd i en byggnad uppförd 1883 som teatersalong för intilliggande hotell Schweitz. 1899 visades för första gången film i lokalen. 1911 permanentades biografen. Biografens namn byttes till Grand och förändringar såväl invändigt som utvändigt genomfördes 1941. Exteriört förändrades entrépartiet genom tillägg av ett baldakintak, neonrör och dörrar samt skyltskåp i teak. 1962 lades Grand ned, men 1965, endast tre år senare, togs lokalen åter i bruk som bio men under namnet Sagabion.

Historik hämtar från Regionmuseet Kristianstads rapport från 2006

Regionmuseet Kristianstads rapport från 2006 (PDF, öppnas i ny flik)