De kulturarv som rör vårt boende och vårt dagliga liv.

Soppkök i Malmö

Soppkök Malmö

Soppkök Malmö

Våren 2016 bestämde sig en grupp om fem kursdeltagare från Malmö folkhögskola för att betrakta köket, och i synnerhet soppköket, som en del av vårt moderna kulturarv.

Vid tre olika tillfällen – den sista söndagen i januari, februari och mars – har kursdeltagarna begett sig till Brändan i Folkets park i Malmö där Soppkök Malmö har sin bespisning och mötesplats. Kursdeltagarna har samtalat både med personer som arbetar ideellt och personer som besöker soppköket för att äta soppa och sitta ner och prata lite med andra besökare över en kopp kaffe.

I denna första presentation låter vi emellertid bilderna tala för sig själva. Vi har helt enkelt försökt fånga livet som det tar sig uttryck på olika sätt när Soppkök Malmö en gång i månaden slår upp portarna. Bilderna visar oss soppköksbesökare samt personer och föreningar som arbetar ideellt på olika sätt för ett mer inkluderande och solidariskt samhälle. Ett fint exempel på en förening som varit på plats när vi dokumenterat är Hjälpstickan som stickar tröjor, vantar och halsdukar för behövande.

I detta specifika projekt har Malmö folkhögskola samarbetat med Charlotte Åkerman och Christian Penalva från Kulturen och med Karin Salomonsson, docent vid Avdelningen för etnologi vid Lunds universitet. Stort tack till Er alla för goda samtal och handledning!

Kursdeltagarna som utgör arbetsgruppen i detta dokumentationsprojekt är: Viktor Andersson, Veronica Angerborn, Sofia Jernhed, Viktor Mariedahl och Elin Mattson.

Kursansvarig: Christian Koponen Wikström, Lärare på Malmö folkhögskola

 

Norra Grängesbergsgatan

Norra Grängesbergsgatan

Som en del av projektet Skånes moderna kulturarv har en grupp deltagare på Malmö folkhögskolas Aktörprofil gjort en samtidsdokumentation av området kring Norra Grängesbergsgatan, NGBG. Det resulterade i en utställning och folder om området. Utställningen hölls i ett garage på Norra Grängesbergsgatan 10 i Stadex lokaler och hölls öppen under maj 2016.

I arbetet med dokumentationen av området har deltagarna själva valt fokusområden att dokumentera. Bland annat har deltagarna fördjupat sig i Street & Art, Stadsodling, Förenings- och Näringsliv, Religion, Kommun och Myndigheter samt kring Trygghet och Säkerhet i området. Deltagarna dokumenterade området genom att dels fotografera men också genom att intervjua olika personer verksamma i området på olika sätt.

Dokumentationen har även varit ett samarbetsprojekt mellan Malmö folkhögskola och Malmö museer och mycket av materialet har sparats i Malmö museers samlingar.

Läs foldern om NBGB, (PDF-fil, öppnas i ny flik)

Inte som förr – hembygd i rörelse

Inte som förr – hembygd i rörelse

Boken ”Inte som förr – hembygd i rörelse” av Niklas Ingmarsson. Boken är ett resultat av ett årslångt dokumentationsarbete som Kulturen i Lund genomförde år 2000. Arbetet handlade om att dokumentera livet i byn Billinge i Eslövs kommun runt millenniumskiftet. Etnologen Niklas Ingmarsson genomförde arbetet med dokumentationen, som innefattade intervjuer med äldre billingebor, samt yngre som vuxit upp på platsen och stannat kvar, samt också nyinflyttade. Syftet var att med och ord och bild skildra en skånsk bys historia med fokus på efterkrigstiden. Av det insamlade materialet blev det en bok som gavs ut av Gidlunds Förlag.

Boken bland annat att låna på följande bibliotek:

Malmö Stadsbibliotek

Skåne nordost

Utsidan av motormässan i Malmö 1961. En upplyst bilaffär.

Bilkultur i Malmö. Hur en bilstad blir till

Bilkultur i Malmö. Hur en bilstad blir till

Boken ”Bilkultur i Malmö. Hur en bilstad blir till” av etnologen Niklas Ingmarsson, är en skildring i ord och bild av hur Malmö under 1900-talet kom att utvecklas som en bilstad. Vad innebar den framväxande bilismens för Malmös fysiska utveckling och utseende? Var låg de första bensinmackarna? Var grupperade bilförsäljarna sig? Hur förändrades staden med massbilismens genombrott efter Andra Världskriget? Boken är exempel på en annorlunda stadshistoria med bilen i fokus.

Boken är tyvärr slut hos förlaget men finns att låna på olika bibliotek:

Biblioteken i Skåne nordost

Malmö bibliotek

 

Bilden visar män i kostym som tittar på en verkstad. Kanske tagen på 50-talet.

Bilhistoriska spår i Skåne

Bilhistoriska spår i Skåne

Under ett par års tid genomförde Kulturen i Lund en dokumentation av vad som fanns kvar av bilismens tidiga spår framför allt på landsbygden och mindre orter. Det insamlade materialet i form av berättelser och foton finns nu i museets arkiv. En del av materialet har publicerats som artiklar.

Framsidan på Malmö museers byggnadsminnesutredning av Caltex bensinstation i Mörarp.

Caltex bensinstation i Mörarp

Caltex bensinstation i Mörarp

Caltex bensinstation i Mörarp byggdes på 1930-talet som en Texaco-mack. Den är välbevarad i sin funktionalistiska stil.

Malmö Museer gjorde 2013 en utredning inför en eventuell byggnadsminnesförklaring.

Malmö museets byggnadsminnesutredning av Caltex bensinstation Mörarp. (PDF-fil, öppnas i ny flik)

Framsidan till boken Förbisett – när vardagen glimrar till.

Förbisett – När vardagen glimrar till

Förbisett – När vardagen glimrar till

Mellan 2009 -2010 genomförde Kulturen i Lund i samarbete med Region Skåne ett projekt som gick under arbetsnamnet ”Vad som trots allt försvinner” och där också Malmö Museum och Regionmuseet Kristianstad ingick.  Inom detta projekt  genomförde Kulturen ett arbete som handlade om att uppmärksamma förbisedda och inte så varaktiga delar i kulturlandskapet. Etnologerna Niklas Ingmarsson och Robert Willim reste tillsammans med fotografen Martin Magntorn runt och ”dokumenterade” det vardagliga i Skåne, som vi tar så för givet att vi sällan reflekterar över det. Parkeringsplatser, motorvägslandskap, snötäckta fotbollsplaner, öde campingplatser på vintern, skuggor på väggar, gatuarbeten, översnöade studsmattor, rastplatser och mycket annat fångades på bild. Resultat av arbete blev boken ”Förbisett. När vardagen glimrar till”. I boken presenteras detta ”vardagslandskap” som sannolikt aldrig kommer att klassificeras som ”kulturarv” efter som det är så efemärt till sin karaktär.

Boken bland annat att låna på följande bibliotek:

Skåne nordost

Malmö bibliotek

Framsidan byggnadsminnesutredningen av bensinstationen på Mariedalsvägen

Bensinstationen på Mariedalsvägen i Malmö

Bensinstationen på Mariedalsvägen i Malmö

– En stadsmack från från massbilismens genombrottsår

Macken av Mariedalsvägen och anslutande bostadshus på fastigheten Tomtebo 13 ritades av 1953 av Thorsten Roos för HSB arkitektkontor Malmö. Byggnadernas placering och volymer vad gäller byggnaderna och macken var då fastslagna i stadsplanechefen Gunnar Lindmans stadsplan från samma år. Från 1954 fram till och med 1986 drevs macken av Elvir Karlsson, med undantag från några år då han arbetade på en annan station bara några kvarter bort.

– Utdrag från Malmö museers byggnadsminnesutredning från 2013.

Läs utredningen här. (PDF-fil, öppnas i ny flik)

Nya Sofielundsskolan

Nya Sofielundsskolan

Nya Sofielundsskolan i Malmö invigdes 1949 och var då landets största skola och en del av folkhemsbygget i Malmö. Runt år 2010 revs en del av skolan och resten byggdes om. Malmö Museer dokumenterade byggnaden 2009.

Läs dokumentationen här (PDF-fil, öppnas i ny flik)

Bilden visa Ifö Sanitärs huvudkontor i Bromölla, en byggnad täckt med växtlighet. Framför huset finns ett torg med en fontän.

Drömvillor i Bromölla

Drömvillor i Bromölla

Syftet med undersökningen är framför allt att ge en bild av hur Bromölla såg ut 1968 och det följande decenniet. Den vill visa vilka drömmar informanterna hade och hur dessa drömmar förverkligades. Fokus är lagt på boendet och uppbyggnaden av deras villor. Samhället var starkt präglat av de tidigare rekordåren. Därefter kom vänstervågen 1968 med nya perspektiv. Påverkades Bromöllaborna av denna och i så fall hur?

Regionmuseet Kristianstads rapport – Drömvillor i Bromölla (PDF-fil, öppnas i ny flik)