Här sorteras de industriella kulturarven

Norra Grängesbergsgatan

Norra Grängesbergsgatan

Som en del av projektet Skånes moderna kulturarv har en grupp deltagare på Malmö folkhögskolas Aktörprofil gjort en samtidsdokumentation av området kring Norra Grängesbergsgatan, NGBG. Det resulterade i en utställning och folder om området. Utställningen hölls i ett garage på Norra Grängesbergsgatan 10 i Stadex lokaler och hölls öppen under maj 2016.

I arbetet med dokumentationen av området har deltagarna själva valt fokusområden att dokumentera. Bland annat har deltagarna fördjupat sig i Street & Art, Stadsodling, Förenings- och Näringsliv, Religion, Kommun och Myndigheter samt kring Trygghet och Säkerhet i området. Deltagarna dokumenterade området genom att dels fotografera men också genom att intervjua olika personer verksamma i området på olika sätt.

Dokumentationen har även varit ett samarbetsprojekt mellan Malmö folkhögskola och Malmö museer och mycket av materialet har sparats i Malmö museers samlingar.

Läs foldern om NBGB, (PDF-fil, öppnas i ny flik)

Västra Dockan

Västra Dockan

I området väster om dockan i Malmö finns flera stora byggnader bevarade från den tid då detta var del av Kockums varv. Här ligger till exempel den så kallade Ubåtshallen och Kockums centralförråd som idag rymmer Skånes Dansteater.

Malmö Museer gjorde 2012 en byggnadsantikvarisk utredning som underlag till den fortsatta omvandlingen av området.

Malmö museers byggnadsantikvarisk utredning om Västra Dockan (PDF-fil, öppnas i ny flik)

Varvsstaden

Varvsstaden

Kockums var under många år Malmös största arbetsgivare och ett av världens största varv. Företaget startade på Davidshall men etablerade sig 1870 i Västra hamnen. Det var ett expansivt företag och under årens lopp fylldes ny mark ut i sundet allt eftersom verksamheten växte. Området söder om Stora Varvsgatan är idag ett stadsutvecklingsområde som går under namnet Varvsstaden. Området ska omvandlas till blandad stadsbebyggelse med bostäder, kontor och service.

Malmö Kulturmiljö inventerade området 2007.

Läs inventeringen här (PDF-fil, öppnas i ny flik)

Framsidan på faktainsamlingen om Malmö som industristad.

Malmö – industristaden

Malmö – industristaden

2005 gjordes en faktainsamlingen om fyra av de större representanterna för den tunga industrin i Malmö; ADDO, Cementa, Ljungmans och Kockums. Materialet togs fram som underlag för basutställningen Tidernas stad och sammanställningen skrevs av historikern Johan. A. Lundin från Malmö Högskola.

Läs faktainsamlingen om Malmö som industristad. (PDF-fil, öppnas i ny flik)

Malmö Strumpfabrik

Malmö Strumpfabrik

Malmö Strumpfabrik var under 1900-talet en av de stora industrierna i Malmö och en arbetsplats med ett stort antal kvinnor. Fabriken startade tillverkning av strumpor 1926 och lades ned 1992.Inför en ny basutställning på Malmö Museer gjordes 2004 en etnologisk dokumentation av fabriken genom arkivstudier, genomgång av foton och intervjuer med kvinnor som arbetat vid fabriken. Materialet förvaras i Malmö Museers arkiv.

Läs Malmö museers dokumentation. (PDF-fil, öppnas i ny flik)

Ljungmans i Limhamn

Ljungmans i Limhamn

På 1930-talet byggde AB Ljungmans verkstäder en fabrik vid Limhamnsvägen i Limhamn. På platsen tillverkades bensinpumpar fram till hösten 2010. Trots stora kulturhistoriska värden revs stora delar av anläggningen, bland annat på grund av svårigheter att kombinera bevarande och sanering av marken. Idag finns kontorsbyggnaden kvar.

Malmö Museer gjorde 2011 en utredning om anläggningen.

Läs utredningen här (PDF-fil, öppnas i ny flik)

 

En Grålle från utställningen Tidernas Skåne på Regionmuseet Kristianstad symboliserar jordbrukets industrialisering.

Jordbrukets industrialisering

Jordbrukets industrialisering

I Skåne kan jordbrukets omvandling till en industriell näring belysas på ett tydligt sätt. Jordbruket har påverkat landskap och samhälle samt gett upphov till en stark livsmedelsindustri med förgreningar i nästan hela landskapet. Genom studier av jordbruket kan vi visa sambandet med industrier för jordbruksmaskiner, silos, dräneringar, konstgödsel, bekämpningsmedel, växtförädling, fröer mm.

Läs fördjupningsstudien från Regionmuseet Kristianstad här (PDF-fil, öppnas i separat fönster)

 

Framsidan på Malmö kulturmiljöers rapport från 2008

Scan i Kävlinge

Scan i Kävlinge

Från 1910-talet fram till 2008 låg Scans slakteri invid järnvägen i Kävlinge. Efter avvecklingen har området börjat förvandlas till en ny stadsdel.

Malmö Kulturmiljö gjorde 2008 en kulturhistorisk utredning om slakteriområdet.

Läs Malmö Kulturmiljös rapport från 2008 (PDF-fil, öppnas i egen flik)

Bilden visar kalkbrottet i Limhamn.

Limhamns kalkbrott

Limhamns kalkbrott

Kalkbrytning har pågått i Limhamn sedan medeltiden. 1866 påbörjades brytningen vid Annetorpsbrottet, det som idag kallas Limhamns kalkbrott. Kalkbrottet kom senare att ägas av Skånska Cement, som hade fabriker först i Lomma och sedan i Limhamn. 1993 upphörde kalkbrytningen i brottet. 2011 blev kalkbrottet ett kommunalt naturreservat.

Malmö Museer gjorde 2010 en inventering av kulturhistoriska lämningar i kalkbrottet.

Läs Malmö Museers rapport om Limhamns kalkbrott (PDF-fil, öppnas i ny flik)

Bilden visar Eurocs Huvudkontor

Eurocs kontorsbyggnad

Eurocs kontorsbyggnad

Cementkoncernen Eurocs huvudkontor vid randen av kalkbrottet i Limhamn stod färdigt 1978. Arkitekten Sten Samuelson hämtade inspiration från romansk klosterarkitektur. 2008-2009 byggdes kontoret om till bostäder.

Malmö Kulturmiljö dokumenterade byggnaden 2007.

Läs hela rapporten om Eurocs huvudkontor här (PDF-fil, öppnas i ny flik)