Inlägg

Soppkök i Malmö

Soppkök Malmö

Soppkök Malmö

Våren 2016 bestämde sig en grupp om fem kursdeltagare från Malmö folkhögskola för att betrakta köket, och i synnerhet soppköket, som en del av vårt moderna kulturarv.

Vid tre olika tillfällen – den sista söndagen i januari, februari och mars – har kursdeltagarna begett sig till Brändan i Folkets park i Malmö där Soppkök Malmö har sin bespisning och mötesplats. Kursdeltagarna har samtalat både med personer som arbetar ideellt och personer som besöker soppköket för att äta soppa och sitta ner och prata lite med andra besökare över en kopp kaffe.

I denna första presentation låter vi emellertid bilderna tala för sig själva. Vi har helt enkelt försökt fånga livet som det tar sig uttryck på olika sätt när Soppkök Malmö en gång i månaden slår upp portarna. Bilderna visar oss soppköksbesökare samt personer och föreningar som arbetar ideellt på olika sätt för ett mer inkluderande och solidariskt samhälle. Ett fint exempel på en förening som varit på plats när vi dokumenterat är Hjälpstickan som stickar tröjor, vantar och halsdukar för behövande.

I detta specifika projekt har Malmö folkhögskola samarbetat med Charlotte Åkerman och Christian Penalva från Kulturen och med Karin Salomonsson, docent vid Avdelningen för etnologi vid Lunds universitet. Stort tack till Er alla för goda samtal och handledning!

Kursdeltagarna som utgör arbetsgruppen i detta dokumentationsprojekt är: Viktor Andersson, Veronica Angerborn, Sofia Jernhed, Viktor Mariedahl och Elin Mattson.

Kursansvarig: Christian Koponen Wikström, Lärare på Malmö folkhögskola

 

Norra Grängesbergsgatan

Norra Grängesbergsgatan

Som en del av projektet Skånes moderna kulturarv har en grupp deltagare på Malmö folkhögskolas Aktörprofil gjort en samtidsdokumentation av området kring Norra Grängesbergsgatan, NGBG. Det resulterade i en utställning och folder om området. Utställningen hölls i ett garage på Norra Grängesbergsgatan 10 i Stadex lokaler och hölls öppen under maj 2016.

I arbetet med dokumentationen av området har deltagarna själva valt fokusområden att dokumentera. Bland annat har deltagarna fördjupat sig i Street & Art, Stadsodling, Förenings- och Näringsliv, Religion, Kommun och Myndigheter samt kring Trygghet och Säkerhet i området. Deltagarna dokumenterade området genom att dels fotografera men också genom att intervjua olika personer verksamma i området på olika sätt.

Dokumentationen har även varit ett samarbetsprojekt mellan Malmö folkhögskola och Malmö museer och mycket av materialet har sparats i Malmö museers samlingar.

Läs foldern om NBGB, (PDF-fil, öppnas i ny flik)

Inte som förr – hembygd i rörelse

Inte som förr – hembygd i rörelse

Boken ”Inte som förr – hembygd i rörelse” av Niklas Ingmarsson. Boken är ett resultat av ett årslångt dokumentationsarbete som Kulturen i Lund genomförde år 2000. Arbetet handlade om att dokumentera livet i byn Billinge i Eslövs kommun runt millenniumskiftet. Etnologen Niklas Ingmarsson genomförde arbetet med dokumentationen, som innefattade intervjuer med äldre billingebor, samt yngre som vuxit upp på platsen och stannat kvar, samt också nyinflyttade. Syftet var att med och ord och bild skildra en skånsk bys historia med fokus på efterkrigstiden. Av det insamlade materialet blev det en bok som gavs ut av Gidlunds Förlag.

Boken bland annat att låna på följande bibliotek:

Malmö Stadsbibliotek

Skåne nordost