Inlägg

Soppkök i Malmö

Soppkök Malmö

Soppkök Malmö

Våren 2016 bestämde sig en grupp om fem kursdeltagare från Malmö folkhögskola för att betrakta köket, och i synnerhet soppköket, som en del av vårt moderna kulturarv.

Vid tre olika tillfällen – den sista söndagen i januari, februari och mars – har kursdeltagarna begett sig till Brändan i Folkets park i Malmö där Soppkök Malmö har sin bespisning och mötesplats. Kursdeltagarna har samtalat både med personer som arbetar ideellt och personer som besöker soppköket för att äta soppa och sitta ner och prata lite med andra besökare över en kopp kaffe.

I denna första presentation låter vi emellertid bilderna tala för sig själva. Vi har helt enkelt försökt fånga livet som det tar sig uttryck på olika sätt när Soppkök Malmö en gång i månaden slår upp portarna. Bilderna visar oss soppköksbesökare samt personer och föreningar som arbetar ideellt på olika sätt för ett mer inkluderande och solidariskt samhälle. Ett fint exempel på en förening som varit på plats när vi dokumenterat är Hjälpstickan som stickar tröjor, vantar och halsdukar för behövande.

I detta specifika projekt har Malmö folkhögskola samarbetat med Charlotte Åkerman och Christian Penalva från Kulturen och med Karin Salomonsson, docent vid Avdelningen för etnologi vid Lunds universitet. Stort tack till Er alla för goda samtal och handledning!

Kursdeltagarna som utgör arbetsgruppen i detta dokumentationsprojekt är: Viktor Andersson, Veronica Angerborn, Sofia Jernhed, Viktor Mariedahl och Elin Mattson.

Kursansvarig: Christian Koponen Wikström, Lärare på Malmö folkhögskola

 

Norra Grängesbergsgatan

Norra Grängesbergsgatan

Som en del av projektet Skånes moderna kulturarv har en grupp deltagare på Malmö folkhögskolas Aktörprofil gjort en samtidsdokumentation av området kring Norra Grängesbergsgatan, NGBG. Det resulterade i en utställning och folder om området. Utställningen hölls i ett garage på Norra Grängesbergsgatan 10 i Stadex lokaler och hölls öppen under maj 2016.

I arbetet med dokumentationen av området har deltagarna själva valt fokusområden att dokumentera. Bland annat har deltagarna fördjupat sig i Street & Art, Stadsodling, Förenings- och Näringsliv, Religion, Kommun och Myndigheter samt kring Trygghet och Säkerhet i området. Deltagarna dokumenterade området genom att dels fotografera men också genom att intervjua olika personer verksamma i området på olika sätt.

Dokumentationen har även varit ett samarbetsprojekt mellan Malmö folkhögskola och Malmö museer och mycket av materialet har sparats i Malmö museers samlingar.

Läs foldern om NBGB, (PDF-fil, öppnas i ny flik)

Västra Dockan

Västra Dockan

I området väster om dockan i Malmö finns flera stora byggnader bevarade från den tid då detta var del av Kockums varv. Här ligger till exempel den så kallade Ubåtshallen och Kockums centralförråd som idag rymmer Skånes Dansteater.

Malmö Museer gjorde 2012 en byggnadsantikvarisk utredning som underlag till den fortsatta omvandlingen av området.

Malmö museers byggnadsantikvarisk utredning om Västra Dockan (PDF-fil, öppnas i ny flik)

Framsidan byggnadsminnesutredningen av bensinstationen på Mariedalsvägen

Bensinstationen på Mariedalsvägen i Malmö

Bensinstationen på Mariedalsvägen i Malmö

– En stadsmack från från massbilismens genombrottsår

Macken av Mariedalsvägen och anslutande bostadshus på fastigheten Tomtebo 13 ritades av 1953 av Thorsten Roos för HSB arkitektkontor Malmö. Byggnadernas placering och volymer vad gäller byggnaderna och macken var då fastslagna i stadsplanechefen Gunnar Lindmans stadsplan från samma år. Från 1954 fram till och med 1986 drevs macken av Elvir Karlsson, med undantag från några år då han arbetade på en annan station bara några kvarter bort.

– Utdrag från Malmö museers byggnadsminnesutredning från 2013.

Läs utredningen här. (PDF-fil, öppnas i ny flik)

Varvsstaden

Varvsstaden

Kockums var under många år Malmös största arbetsgivare och ett av världens största varv. Företaget startade på Davidshall men etablerade sig 1870 i Västra hamnen. Det var ett expansivt företag och under årens lopp fylldes ny mark ut i sundet allt eftersom verksamheten växte. Området söder om Stora Varvsgatan är idag ett stadsutvecklingsområde som går under namnet Varvsstaden. Området ska omvandlas till blandad stadsbebyggelse med bostäder, kontor och service.

Malmö Kulturmiljö inventerade området 2007.

Läs inventeringen här (PDF-fil, öppnas i ny flik)

Framsidan på faktainsamlingen om Malmö som industristad.

Malmö – industristaden

Malmö – industristaden

2005 gjordes en faktainsamlingen om fyra av de större representanterna för den tunga industrin i Malmö; ADDO, Cementa, Ljungmans och Kockums. Materialet togs fram som underlag för basutställningen Tidernas stad och sammanställningen skrevs av historikern Johan. A. Lundin från Malmö Högskola.

Läs faktainsamlingen om Malmö som industristad. (PDF-fil, öppnas i ny flik)

Nya Sofielundsskolan

Nya Sofielundsskolan

Nya Sofielundsskolan i Malmö invigdes 1949 och var då landets största skola och en del av folkhemsbygget i Malmö. Runt år 2010 revs en del av skolan och resten byggdes om. Malmö Museer dokumenterade byggnaden 2009.

Läs dokumentationen här (PDF-fil, öppnas i ny flik)

Ljungmans i Limhamn

Ljungmans i Limhamn

På 1930-talet byggde AB Ljungmans verkstäder en fabrik vid Limhamnsvägen i Limhamn. På platsen tillverkades bensinpumpar fram till hösten 2010. Trots stora kulturhistoriska värden revs stora delar av anläggningen, bland annat på grund av svårigheter att kombinera bevarande och sanering av marken. Idag finns kontorsbyggnaden kvar.

Malmö Museer gjorde 2011 en utredning om anläggningen.

Läs utredningen här (PDF-fil, öppnas i ny flik)