Framsidan på Malmö kulturmiljöers rapport från 2008

Scan i Kävlinge

Scan i Kävlinge

Från 1910-talet fram till 2008 låg Scans slakteri invid järnvägen i Kävlinge. Efter avvecklingen har området börjat förvandlas till en ny stadsdel.

Malmö Kulturmiljö gjorde 2008 en kulturhistorisk utredning om slakteriområdet.

Läs Malmö Kulturmiljös rapport från 2008 (PDF-fil, öppnas i egen flik)

Bilden visar kalkbrottet i Limhamn.

Limhamns kalkbrott

Limhamns kalkbrott

Kalkbrytning har pågått i Limhamn sedan medeltiden. 1866 påbörjades brytningen vid Annetorpsbrottet, det som idag kallas Limhamns kalkbrott. Kalkbrottet kom senare att ägas av Skånska Cement, som hade fabriker först i Lomma och sedan i Limhamn. 1993 upphörde kalkbrytningen i brottet. 2011 blev kalkbrottet ett kommunalt naturreservat.

Malmö Museer gjorde 2010 en inventering av kulturhistoriska lämningar i kalkbrottet.

Läs Malmö Museers rapport om Limhamns kalkbrott (PDF-fil, öppnas i ny flik)

Bilden visar Eurocs Huvudkontor

Eurocs kontorsbyggnad

Eurocs kontorsbyggnad

Cementkoncernen Eurocs huvudkontor vid randen av kalkbrottet i Limhamn stod färdigt 1978. Arkitekten Sten Samuelson hämtade inspiration från romansk klosterarkitektur. 2008-2009 byggdes kontoret om till bostäder.

Malmö Kulturmiljö dokumenterade byggnaden 2007.

Läs hela rapporten om Eurocs huvudkontor här (PDF-fil, öppnas i ny flik)

Bilden visa Ifö Sanitärs huvudkontor i Bromölla, en byggnad täckt med växtlighet. Framför huset finns ett torg med en fontän.

Drömvillor i Bromölla

Drömvillor i Bromölla

Syftet med undersökningen är framför allt att ge en bild av hur Bromölla såg ut 1968 och det följande decenniet. Den vill visa vilka drömmar informanterna hade och hur dessa drömmar förverkligades. Fokus är lagt på boendet och uppbyggnaden av deras villor. Samhället var starkt präglat av de tidigare rekordåren. Därefter kom vänstervågen 1968 med nya perspektiv. Påverkades Bromöllaborna av denna och i så fall hur?

Regionmuseet Kristianstads rapport – Drömvillor i Bromölla (PDF-fil, öppnas i ny flik)

 

Framsidan på rapporten, Bilden visar ett av de gjutna staket som är unikt för Bromölla

Cementstaketen i Bromölla

Cementstaketen i Bromölla

Cementstaketen i Bromölla kommun är speciella, unika och laddade med kulturhistoria. Det speciella är att de tillkom under en avgränsad period i ett visst sammanhang. De har också en stark koppling till orten via egennamn som givits staketeneller tjänstetitlar som ”tjänstemannamodellen”. Mil efter mil står de utefter trädgårdar i Bromölla, Gualöv, Näsum, Krogstorp, Edenryd och Valje. Några staket har letat sig utanför kommunen och återfinns i lite varstans i grannkommunerna. Förutom att de har en rent praktisk funktion – de hägnar i trädgården på ett konstfullt sätt, är deras förekomst laddad med historia, såväl personhistoria som industrihistoria från det tidiga 1900-talet.

Läs Regionmuseet Kristianstads rapport från 2008 om cementstaketen i Bromölla (PDF-fil, öppnas i ny flik)

Ulla Molins trädgård. Bilden visar en damm omgiven av plattsättning och planteringar.

Ulla Molins trädgård

Ulla Molins trädgård

Historisk bakgrund
Ulla Molin började som 18-åring utbilda sig till trädgårdslärarinna på Fredrika Bremerförbundets trädgårdsskola utanför Båstad. Hon praktiserade därefter på plantskola och arkitektkontor. År 1930 bodde hon i Stockholm, och upplevde personligen Stockholmsutställningen, där den svenska modernismen fick sitt genombrott. Hon gifte sig 1932 och familjelivet satte stopp för vidare utbildning, men hennes make KG Molin uppmuntrade henne att fortsätta skriva. Sin största insats som pionjär inom trädgårdsarkitekturen gjorde hon som skribent och författare, och som redaktör för tidskriften Hem i Sverige 1942 – 1966.
Ulla och KG Molin flyttade 1967 från Stockholm till Ingelsträde i Höganäs kommun. Ulla Molin hade då just lämnat tidskriften, som fått ett nytt namn och en ny orientering. Familjen startade samtidigt Gröna Gården i Helsingborg. Tanken var att tillhandahålla en ”idé-depå” och en plats där man kunde få tag i allt som kunde behövas för att skapa en egen trädgård, från möbler till redskap. Förutom en permanent utställning med uteplatser inbjöds olika arkitekter och journalister att göra utställningar. Man hade också samarbete med formgivare som Signe Persson-Melin, som gjorde krukor och fågelbad i keramik och eternit vilka visades och såldes på Gröna Gården. Ekonomiskt gick verksamheten tyvärr mindre bra och upphörde 1971. Ulla Molin fortsatte att skriva om trädgård, och under 1970-talet fick hon också flera uppdrag att anlägga trädgårdar, bland annat i Stockholm. År 1978 flyttade Ulla och KG Molin till Tallgatan i egnahemsområdet Månstorp, Höganäs. Här levde och verkade Ulla Molin tills hon avled 87 år gammal 1997.

Historisk bakgrund till trädgården ur Malmö Kulturmiljös rapport från 2008

Malmö Kulturmiljös rapport från 2008 omUlla Molins trädgård, Höganäs (PDF-fil, öppnas i ny flik)

Framsidan på Regionmuseet Kristianstads rapport från 2006 om den skånska livsmedelsindustrin.

Den skånska livsmedelsindustrin

Den skånska livsmedelsindustrin

Industrialiseringen i Skåne under 1800-talet är nära förknippad med jordbruket, inte minst en flora av förädlingsindustrier som brännerier, mejerier, stärkelsefabriker, sockerbruk, bryggerier, ångkvarnar, tobaksfabriker med flera. Det var små verksamheter med råvarunära lokalisering, vilka förde ut en spirande industrialism till hundratals platser på den skånska landsbygden. Nedslag som idag finns runt omkring oss i form av byggnader eller andra fysiska avtryck i landskapet, vilka minner oss om sin historia och berättar om en tid då de spelade en betydelsefull roll för människor och bygder. Spåren efter historien finns också hos dem som fortfarande bär minnen, erfarenheter och kunskaper om dessa verksamheter.
I den skånska industrihistorien har livsmedelsindustrin en särskild tyngd och är en självklar profil för länet men också betydelse i ett nationellt perspektiv. Förutsättningen för livsmedelsindustrins tidiga framväxt i Skåne, dess starka expansion och långa kontinuitet ligger i den goda åkerjorden. Skåne har länge varit landets dominerande jordbruksområde, något som har satt och alltjämt sätter sin prägel på det skånska landskapet. Livsmedelsindustrin utgör ett kulturarv som har relevans för många då livsmedel angår oss alla. Det påverkar vårt dagliga liv både till vardag som fest. Det är en bransch som sysselsatt och sysselsätter ett stort antal människor. Trots att livsmedelsindustrin har en så stark ställning i Skånes näringsliv är dess historia mycket litet uppmärksammad och saknar till stora delar både dokumentation och forskning. Livsmedelsindustrins historia är ett stort och komplext ämne med många ingångar, som råvara, produktion, konservering, förpackning, arbetsliv, arbetsmiljö, konsument och konsumtion. Perspektiv som genus, generation och etnicitet väcker intressanta frågor och problemställningar. Branschen är också knuten till urbanisering, ekonomi och politik. Denna bredd och mångfald ger förutsättningar för kulturmiljövården att kunna samverka med många olika parter; universitet/högskola, företag, arkivinstitutioner, kommuner, ideella föreningar och lokalforskare.

Texten är hämtad från förordet i rapporten som är länkad nedan

Regionmuseet Kristianstads rapport om den skånska livsmedelsindustrin

Framsidan på Regionmuseet Kristianstads rapport

Sagabion i Höganäs

Sagabion i Höganäs

Sagabio är namnet på den biograf som är inrymd i en byggnad uppförd 1883 som teatersalong för intilliggande hotell Schweitz. 1899 visades för första gången film i lokalen. 1911 permanentades biografen. Biografens namn byttes till Grand och förändringar såväl invändigt som utvändigt genomfördes 1941. Exteriört förändrades entrépartiet genom tillägg av ett baldakintak, neonrör och dörrar samt skyltskåp i teak. 1962 lades Grand ned, men 1965, endast tre år senare, togs lokalen åter i bruk som bio men under namnet Sagabion.

Historik hämtar från Regionmuseet Kristianstads rapport från 2006

Regionmuseet Kristianstads rapport från 2006 (PDF, öppnas i ny flik)

Barsebäcks kärnkraftsverk

Barsebäcks kärnkraftverk

Barsebäcks kärnkraftverk

Från 1975 till 2005 producerade Barsebäck energi. Omtalat och omdiskuterat. Mycket är skrivet om Barsebäck och här lägger vi de rapporterna som vi har.

Regionmuseet Kristianstads dokumentation från 2006 (PDF, öppnas i ny flik).

En förstudie om kärnkraftens fysiska miljöer, från Regionmuseet Kristianstad. (PFD, öppnas i ny flik)

Stort, fult och farligt? Barsebäcks kärnkraftverk och kulturarvet (PFD, öppnas i ny flik)

Bilfirma N. H. Nilsson

Bilfirma N. H. Nilsson i Hammenhög

Bilfirma N. H. Nilsson representerar en hel anläggning men också en viktig epok – bilismens barndom och glansperiod. Verksamheten avknoppades från en cykeltillverkning av märket Trygg år 1928. Entreprenören Nils Herman Nilsson hade då fått kontrakt med General Motors och kunde tack vare det uppföra en bilhall med boningsdel vägg i vägg samt en friliggande verkstad som också inrymde monteringshall. Generationsskiftet gjordes år 1941 och trots att GM inte kunde leverera bilar under pågående krig lyckades sonen Folke Nilsson och hans hustru Elsa, tack vare handel med begagnade bilar, hålla företaget igång. Karaktäristiskt för bilfirman är att den behöll sina ursprungliga lokaler och att de, med undantag av den modernisering som gjordes efter krigsslutet, bevarades i originalskick. Bilfirma N. H. Nilsson drevs fram till 1988, då Folke Nilsson avled 72 år gammal.