Elinebergskyrkan

Skånes moderna kyrkor

Skånes moderna kyrkor

Projektet omfattar de kyrkobyggnader inom Lunds stift som är uppförda efter 1939 och var i Svenska Kyrkans ägo år 2000.
Perioden är den tredje största kyrkobyggnadsperioden i Sveriges historia.
I Sverige finns det ca 700 kyrkor som kan kategoriseras som moderna kyrkor.
Enligt bebyggelseregistret finns 46 kyrkliga kulturminnen i Lunds stift som tillkommit efter 1939, av dessa har 15 stycken utpekats som särskilt kulturhistoriskt värdefulla.
De här byggnaderna har oftast uppmärk-sammats och värderats utifrån sina arki-tektoniska- och konstnärliga egenskaper. I det här projektet sätter vi fokus på samhällshistorien och den inomkyrkliga idéutvecklingen.

Projektet är ett samarbetsprojekt mellan Lunds stift och Regionmuseet Kristian-stad/Landsantikvarien i Skåne, med representanter från länsstyrelserna i Blek-inge och Skåne samt Lunds stift i referensgruppen.

Här finns hela rapporten att läsa: Det moderna kyrkobyggandet i Lunds stift (PDF-fil, öppnas i nytt fönster)

Soppkök i Malmö

Soppkök Malmö

Soppkök Malmö

Våren 2016 bestämde sig en grupp om fem kursdeltagare från Malmö folkhögskola för att betrakta köket, och i synnerhet soppköket, som en del av vårt moderna kulturarv.

Vid tre olika tillfällen – den sista söndagen i januari, februari och mars – har kursdeltagarna begett sig till Brändan i Folkets park i Malmö där Soppkök Malmö har sin bespisning och mötesplats. Kursdeltagarna har samtalat både med personer som arbetar ideellt och personer som besöker soppköket för att äta soppa och sitta ner och prata lite med andra besökare över en kopp kaffe.

I denna första presentation låter vi emellertid bilderna tala för sig själva. Vi har helt enkelt försökt fånga livet som det tar sig uttryck på olika sätt när Soppkök Malmö en gång i månaden slår upp portarna. Bilderna visar oss soppköksbesökare samt personer och föreningar som arbetar ideellt på olika sätt för ett mer inkluderande och solidariskt samhälle. Ett fint exempel på en förening som varit på plats när vi dokumenterat är Hjälpstickan som stickar tröjor, vantar och halsdukar för behövande.

I detta specifika projekt har Malmö folkhögskola samarbetat med Charlotte Åkerman och Christian Penalva från Kulturen och med Karin Salomonsson, docent vid Avdelningen för etnologi vid Lunds universitet. Stort tack till Er alla för goda samtal och handledning!

Kursdeltagarna som utgör arbetsgruppen i detta dokumentationsprojekt är: Viktor Andersson, Veronica Angerborn, Sofia Jernhed, Viktor Mariedahl och Elin Mattson.

Kursansvarig: Christian Koponen Wikström, Lärare på Malmö folkhögskola

 

Norra Grängesbergsgatan

Norra Grängesbergsgatan

Som en del av projektet Skånes moderna kulturarv har en grupp deltagare på Malmö folkhögskolas Aktörprofil gjort en samtidsdokumentation av området kring Norra Grängesbergsgatan, NGBG. Det resulterade i en utställning och folder om området. Utställningen hölls i ett garage på Norra Grängesbergsgatan 10 i Stadex lokaler och hölls öppen under maj 2016.

I arbetet med dokumentationen av området har deltagarna själva valt fokusområden att dokumentera. Bland annat har deltagarna fördjupat sig i Street & Art, Stadsodling, Förenings- och Näringsliv, Religion, Kommun och Myndigheter samt kring Trygghet och Säkerhet i området. Deltagarna dokumenterade området genom att dels fotografera men också genom att intervjua olika personer verksamma i området på olika sätt.

Dokumentationen har även varit ett samarbetsprojekt mellan Malmö folkhögskola och Malmö museer och mycket av materialet har sparats i Malmö museers samlingar.

Läs foldern om NBGB, (PDF-fil, öppnas i ny flik)

Vårmöte – Skånes moderna kulturarv

Vårmöte

Välkommen till inspirerande föredrag om samarbetsprojekt på temat Skånes moderna kulturarv, dessutom kommer tre forskare belysa frågor om folkbildning och kunskap samt presentera erfarenheter från ett samarbete mellan Nordiska museet och Uppsala universitet.

Program 10 maj 2016

1245–1315 Registrering
1315 Inledning Anki Dahlin, museichef Kulturen i Lund
1320–1330 Skånes moderna och MuFo, en resumé och presentation av dagen Henrik Borg, stadsantikvarie Lund.
1330–1400 Soppkök Malmö. Malmö folkhögskola presenterar hur de arbetat med Skånes moderna kulturarv – tema köket. Christian Koponen Wikström, lärare Malmö Folkhögskola och Elin Mattson, student.
1400–1430 Norra Grängesberg i Malmö. Andreas Nilsson, fotograf, Malmö museer och Linus Eriksson, lärare Malmö folkhögskola.
1430–1500 Kaffepaus
1500–1540 Köket. Projekt från Uppsala UU-Nordiska museet, Jenny Lee, fil dr. forskare vid Ekonomisk-historiska institutionen, Uppsala universitet. Ulrika Thorell, fil dr. forskare och intendent vid Nordiska museet, Stockholm.
1540–1620 Om folkbildning och kunskap, Bernt Gustavsson, författare och professor i pedagogisk filosofi på NTNU, Norges tekniskt-naturvetenskapliga universitet i Trondheim.
1620–1630 Hemsidan presenteras av Lasse Hörnäs, informatör Regionmuseet Kristianstad.
1630–1700 Avslutning, summering, diskussion om kommande projekt.

Läs inbjudan i sin helhet (PDF-fil, öppnas i separat flik)

Två artiklar skriva av Bernt Gustavsson.

The many faces of knowledge

Museer och bildning

 

 

Silobyggnad som tillhör KLF.

Skånska silor

Skånska silor

Landskapen förändras ständigt, tidvis långsamt och ibland med hastigare förlopp. Det mekaniserade och industrialiserade jordbruket har under det senaste hundra åren påverkat våra omgivningar genomgripande.

Vi vill se spannmålssilor som nycklar vilka bidrar till förståelsen av det industrialiserade jordbruket och en del av landsbygdens utveckling. Silor är landmärken som kan användas för att orientera sig i landskapet. Dessa landmärken befinner sig sedan en tid under förändring beroende på rationalisering av spannmålshanteringen och ett ökande exploateringstryck på städernas vattennära områden. Några av de frågor vi ställde inför arbetet var: Vad har de använts till? Hur länge har de funnits? Vad betyder de för människorna runt omkring? Och om de inte rivs hur kan de återanvändas?

Publik skrift om skånska silos (PDF-fil, öppnas i ny flik)

Inventeringsrapporten (PDF-fil, öppnas i ny flik)

Arbetet har utförts av de tre regionala museerna Kulturen, Malmö museer och Regionmuseet Kristianstad. Länsstyrelsen i Skåne har finansierat.

Inte som förr – hembygd i rörelse

Inte som förr – hembygd i rörelse

Boken ”Inte som förr – hembygd i rörelse” av Niklas Ingmarsson. Boken är ett resultat av ett årslångt dokumentationsarbete som Kulturen i Lund genomförde år 2000. Arbetet handlade om att dokumentera livet i byn Billinge i Eslövs kommun runt millenniumskiftet. Etnologen Niklas Ingmarsson genomförde arbetet med dokumentationen, som innefattade intervjuer med äldre billingebor, samt yngre som vuxit upp på platsen och stannat kvar, samt också nyinflyttade. Syftet var att med och ord och bild skildra en skånsk bys historia med fokus på efterkrigstiden. Av det insamlade materialet blev det en bok som gavs ut av Gidlunds Förlag.

Boken bland annat att låna på följande bibliotek:

Malmö Stadsbibliotek

Skåne nordost

Utsidan av motormässan i Malmö 1961. En upplyst bilaffär.

Bilkultur i Malmö. Hur en bilstad blir till

Bilkultur i Malmö. Hur en bilstad blir till

Boken ”Bilkultur i Malmö. Hur en bilstad blir till” av etnologen Niklas Ingmarsson, är en skildring i ord och bild av hur Malmö under 1900-talet kom att utvecklas som en bilstad. Vad innebar den framväxande bilismens för Malmös fysiska utveckling och utseende? Var låg de första bensinmackarna? Var grupperade bilförsäljarna sig? Hur förändrades staden med massbilismens genombrott efter Andra Världskriget? Boken är exempel på en annorlunda stadshistoria med bilen i fokus.

Boken är tyvärr slut hos förlaget men finns att låna på olika bibliotek:

Biblioteken i Skåne nordost

Malmö bibliotek

 

Bilden visar män i kostym som tittar på en verkstad. Kanske tagen på 50-talet.

Bilhistoriska spår i Skåne

Bilhistoriska spår i Skåne

Under ett par års tid genomförde Kulturen i Lund en dokumentation av vad som fanns kvar av bilismens tidiga spår framför allt på landsbygden och mindre orter. Det insamlade materialet i form av berättelser och foton finns nu i museets arkiv. En del av materialet har publicerats som artiklar.

Framsidan på Malmö museers byggnadsminnesutredning av Caltex bensinstation i Mörarp.

Caltex bensinstation i Mörarp

Caltex bensinstation i Mörarp

Caltex bensinstation i Mörarp byggdes på 1930-talet som en Texaco-mack. Den är välbevarad i sin funktionalistiska stil.

Malmö Museer gjorde 2013 en utredning inför en eventuell byggnadsminnesförklaring.

Malmö museets byggnadsminnesutredning av Caltex bensinstation Mörarp. (PDF-fil, öppnas i ny flik)

Västra Dockan

Västra Dockan

I området väster om dockan i Malmö finns flera stora byggnader bevarade från den tid då detta var del av Kockums varv. Här ligger till exempel den så kallade Ubåtshallen och Kockums centralförråd som idag rymmer Skånes Dansteater.

Malmö Museer gjorde 2012 en byggnadsantikvarisk utredning som underlag till den fortsatta omvandlingen av området.

Malmö museers byggnadsantikvarisk utredning om Västra Dockan (PDF-fil, öppnas i ny flik)