De kulturarv som rör vårt boende och vårt dagliga liv.

Framsidan på rapporten, Bilden visar ett av de gjutna staket som är unikt för Bromölla

Cementstaketen i Bromölla

/i /av

Cementstaketen i Bromölla

Cementstaketen i Bromölla kommun är speciella, unika och laddade med kulturhistoria. Det speciella är att de tillkom under en avgränsad period i ett visst sammanhang. De har också en stark koppling till orten via egennamn som givits staketeneller tjänstetitlar som ”tjänstemannamodellen”. Mil efter mil står de utefter trädgårdar i Bromölla, Gualöv, Näsum, Krogstorp, Edenryd och Valje. Några staket har letat sig utanför kommunen och återfinns i lite varstans i grannkommunerna. Förutom att de har en rent praktisk funktion – de hägnar i trädgården på ett konstfullt sätt, är deras förekomst laddad med historia, såväl personhistoria som industrihistoria från det tidiga 1900-talet.

Läs Regionmuseet Kristianstads rapport från 2008 om cementstaketen i Bromölla (PDF-fil, öppnas i ny flik)

Ulla Molins trädgård. Bilden visar en damm omgiven av plattsättning och planteringar.

Ulla Molins trädgård

/i , /av

Ulla Molins trädgård

Historisk bakgrund
Ulla Molin började som 18-åring utbilda sig till trädgårdslärarinna på Fredrika Bremerförbundets trädgårdsskola utanför Båstad. Hon praktiserade därefter på plantskola och arkitektkontor. År 1930 bodde hon i Stockholm, och upplevde personligen Stockholmsutställningen, där den svenska modernismen fick sitt genombrott. Hon gifte sig 1932 och familjelivet satte stopp för vidare utbildning, men hennes make KG Molin uppmuntrade henne att fortsätta skriva. Sin största insats som pionjär inom trädgårdsarkitekturen gjorde hon som skribent och författare, och som redaktör för tidskriften Hem i Sverige 1942 – 1966.
Ulla och KG Molin flyttade 1967 från Stockholm till Ingelsträde i Höganäs kommun. Ulla Molin hade då just lämnat tidskriften, som fått ett nytt namn och en ny orientering. Familjen startade samtidigt Gröna Gården i Helsingborg. Tanken var att tillhandahålla en ”idé-depå” och en plats där man kunde få tag i allt som kunde behövas för att skapa en egen trädgård, från möbler till redskap. Förutom en permanent utställning med uteplatser inbjöds olika arkitekter och journalister att göra utställningar. Man hade också samarbete med formgivare som Signe Persson-Melin, som gjorde krukor och fågelbad i keramik och eternit vilka visades och såldes på Gröna Gården. Ekonomiskt gick verksamheten tyvärr mindre bra och upphörde 1971. Ulla Molin fortsatte att skriva om trädgård, och under 1970-talet fick hon också flera uppdrag att anlägga trädgårdar, bland annat i Stockholm. År 1978 flyttade Ulla och KG Molin till Tallgatan i egnahemsområdet Månstorp, Höganäs. Här levde och verkade Ulla Molin tills hon avled 87 år gammal 1997.

Historisk bakgrund till trädgården ur Malmö Kulturmiljös rapport från 2008

Malmö Kulturmiljös rapport från 2008 omUlla Molins trädgård, Höganäs (PDF-fil, öppnas i ny flik)

Bilfirma N. H. Nilsson

/i /av

Bilfirma N. H. Nilsson i Hammenhög

Bilfirma N. H. Nilsson representerar en hel anläggning men också en viktig epok – bilismens barndom och glansperiod. Verksamheten avknoppades från en cykeltillverkning av märket Trygg år 1928. Entreprenören Nils Herman Nilsson hade då fått kontrakt med General Motors och kunde tack vare det uppföra en bilhall med boningsdel vägg i vägg samt en friliggande verkstad som också inrymde monteringshall. Generationsskiftet gjordes år 1941 och trots att GM inte kunde leverera bilar under pågående krig lyckades sonen Folke Nilsson och hans hustru Elsa, tack vare handel med begagnade bilar, hålla företaget igång. Karaktäristiskt för bilfirman är att den behöll sina ursprungliga lokaler och att de, med undantag av den modernisering som gjordes efter krigsslutet, bevarades i originalskick. Bilfirma N. H. Nilsson drevs fram till 1988, då Folke Nilsson avled 72 år gammal.

Ångfärjestationen i Helsingborg

/i /av

Ångfärjestationen – en plats för möten och minnen

Frågan om Ångfärjestationens vara eller inte vara är lika gammal som själva Ångfärjestationen. Ångfärjestationen byggdes 1897 som ett provisorium. Syfte var att den skulle fungera fram till dess att ett gemensamt stationshus för den söder- och norrgående tågtrafiken byggdes. 1991, stod Knutpunkten klar för detta ändamål och Ångfärjestationen hade tjänat färdigt som station.

Läs mer i Regionmuseet Kristianstads byggnadsminnesutredning från 2011.