Framsidan till boken Förbisett – när vardagen glimrar till.

Förbisett – När vardagen glimrar till

Förbisett – När vardagen glimrar till

Mellan 2009 -2010 genomförde Kulturen i Lund i samarbete med Region Skåne ett projekt som gick under arbetsnamnet ”Vad som trots allt försvinner” och där också Malmö Museum och Regionmuseet Kristianstad ingick.  Inom detta projekt  genomförde Kulturen ett arbete som handlade om att uppmärksamma förbisedda och inte så varaktiga delar i kulturlandskapet. Etnologerna Niklas Ingmarsson och Robert Willim reste tillsammans med fotografen Martin Magntorn runt och ”dokumenterade” det vardagliga i Skåne, som vi tar så för givet att vi sällan reflekterar över det. Parkeringsplatser, motorvägslandskap, snötäckta fotbollsplaner, öde campingplatser på vintern, skuggor på väggar, gatuarbeten, översnöade studsmattor, rastplatser och mycket annat fångades på bild. Resultat av arbete blev boken ”Förbisett. När vardagen glimrar till”. I boken presenteras detta ”vardagslandskap” som sannolikt aldrig kommer att klassificeras som ”kulturarv” efter som det är så efemärt till sin karaktär.

Boken bland annat att låna på följande bibliotek:

Skåne nordost

Malmö bibliotek

Framsidan byggnadsminnesutredningen av bensinstationen på Mariedalsvägen

Bensinstationen på Mariedalsvägen i Malmö

Bensinstationen på Mariedalsvägen i Malmö

– En stadsmack från från massbilismens genombrottsår

Macken av Mariedalsvägen och anslutande bostadshus på fastigheten Tomtebo 13 ritades av 1953 av Thorsten Roos för HSB arkitektkontor Malmö. Byggnadernas placering och volymer vad gäller byggnaderna och macken var då fastslagna i stadsplanechefen Gunnar Lindmans stadsplan från samma år. Från 1954 fram till och med 1986 drevs macken av Elvir Karlsson, med undantag från några år då han arbetade på en annan station bara några kvarter bort.

– Utdrag från Malmö museers byggnadsminnesutredning från 2013.

Läs utredningen här. (PDF-fil, öppnas i ny flik)

Varvsstaden

Varvsstaden

Kockums var under många år Malmös största arbetsgivare och ett av världens största varv. Företaget startade på Davidshall men etablerade sig 1870 i Västra hamnen. Det var ett expansivt företag och under årens lopp fylldes ny mark ut i sundet allt eftersom verksamheten växte. Området söder om Stora Varvsgatan är idag ett stadsutvecklingsområde som går under namnet Varvsstaden. Området ska omvandlas till blandad stadsbebyggelse med bostäder, kontor och service.

Malmö Kulturmiljö inventerade området 2007.

Läs inventeringen här (PDF-fil, öppnas i ny flik)

Framsidan på faktainsamlingen om Malmö som industristad.

Malmö – industristaden

Malmö – industristaden

2005 gjordes en faktainsamlingen om fyra av de större representanterna för den tunga industrin i Malmö; ADDO, Cementa, Ljungmans och Kockums. Materialet togs fram som underlag för basutställningen Tidernas stad och sammanställningen skrevs av historikern Johan. A. Lundin från Malmö Högskola.

Läs faktainsamlingen om Malmö som industristad. (PDF-fil, öppnas i ny flik)

Malmö Strumpfabrik

Malmö Strumpfabrik

Malmö Strumpfabrik var under 1900-talet en av de stora industrierna i Malmö och en arbetsplats med ett stort antal kvinnor. Fabriken startade tillverkning av strumpor 1926 och lades ned 1992.Inför en ny basutställning på Malmö Museer gjordes 2004 en etnologisk dokumentation av fabriken genom arkivstudier, genomgång av foton och intervjuer med kvinnor som arbetat vid fabriken. Materialet förvaras i Malmö Museers arkiv.

Läs Malmö museers dokumentation. (PDF-fil, öppnas i ny flik)

Nya Sofielundsskolan

Nya Sofielundsskolan

Nya Sofielundsskolan i Malmö invigdes 1949 och var då landets största skola och en del av folkhemsbygget i Malmö. Runt år 2010 revs en del av skolan och resten byggdes om. Malmö Museer dokumenterade byggnaden 2009.

Läs dokumentationen här (PDF-fil, öppnas i ny flik)

Från kväsarting till emo – Ungdomskultur, stil, identitet i ett historiskt perspektiv

Från kväsarting till emo
– Ungdomskultur, stil, identitet i ett historiskt perspektiv.

Redovisningen belyser ungas identitets-, stilskapande och tillhörighet i olika gruppgemenskaper, ”ungdomskulturer”, under 1900-talet. En gemensam nämnare är att unga från mitten av 1900-talet till idag försökt definiera sig själva och den eller de grupper de anser sig tillhöra genom konsumtion. Populärkulturen, mediesamhället och reklam tillhandahåller stoff och inspiration för unga att ”hitta sig själv.”  Stilskapande och tillhörighet i olika gruppgemenskaper kan förstås som ungas försök att hitta sin plats och hantera samhället de lever i.

De exempel som lyfts fram har den gemensamma nämnaren att alla har kopplingar till strömningar inom populärmusiken. Det handlar om swingpjattar, hiphopare, punkare, emo-kids mfl.  En tyngdpunkt ligger på beskrivningar av de olika gruppernas stilmarkörer, vad som förenar gruppen. En annan på varifrån inspirationen till identitetsskapandet hämtats. Materialet användes som underlag till utställningen Äntligen vuxen!? som Regionmuseet Kristianstad producerade.

 

Läs kartläggningen här (PDF-fil, öppnas i ny flik)

Ljungmans i Limhamn

Ljungmans i Limhamn

På 1930-talet byggde AB Ljungmans verkstäder en fabrik vid Limhamnsvägen i Limhamn. På platsen tillverkades bensinpumpar fram till hösten 2010. Trots stora kulturhistoriska värden revs stora delar av anläggningen, bland annat på grund av svårigheter att kombinera bevarande och sanering av marken. Idag finns kontorsbyggnaden kvar.

Malmö Museer gjorde 2011 en utredning om anläggningen.

Läs utredningen här (PDF-fil, öppnas i ny flik)

 

Framsidan på projektrapporten.

Att fånga habitus – kulturmiljö, boendemiljö och identitet

Att fånga habitus – kulturmiljö, boendemiljö och identitet

Regionmuseet Kristianstad arbetar sedan våren 2005 efter en strategisk plan för att främja mångfald och integration. Ett av museets mål är att dokumentera många olika gruppers liv, vardag och villkor, så att dagens mångkulturella och mångetniska Skåne avspeglas i samlingar och arkiv.

Våren 2006 tilldelades Regionmuseet Kristianstad medel från Kulturrådet för att genomföra projektet ”Att fånga habitus – kulturmiljö, boendemiljö, och identitet – ett metodutvecklingsprojekt för att dokumentera skånska hem.”

Läs projektrapporten här. (PDF-fil, öppnas i separat flik).

 

En Grålle från utställningen Tidernas Skåne på Regionmuseet Kristianstad symboliserar jordbrukets industrialisering.

Jordbrukets industrialisering

Jordbrukets industrialisering

I Skåne kan jordbrukets omvandling till en industriell näring belysas på ett tydligt sätt. Jordbruket har påverkat landskap och samhälle samt gett upphov till en stark livsmedelsindustri med förgreningar i nästan hela landskapet. Genom studier av jordbruket kan vi visa sambandet med industrier för jordbruksmaskiner, silos, dräneringar, konstgödsel, bekämpningsmedel, växtförädling, fröer mm.

Läs fördjupningsstudien från Regionmuseet Kristianstad här (PDF-fil, öppnas i separat fönster)